Hah säger jag bara, hah! Hur kan du ens tro att jag glömt fina Stelke, tänker på han varje dag och vill verkligen träffa honom igen ;) Bara för att jag är snäll kan jag dra hela Stelke-historien igen!

---

Det är sjukt hur mycket en häst kan betyda för en, speciellt när det inte är ens egna.

I somras, när vi skulle ta hem Eddi över sommarlovet behövde vi ju en hästkompis till honom, helst en väldigt trygg och snäll häst jag kunde greja med och Eddi kunde ta sig lugnt med. En dag när vi var i stallet sa Michaela att vi kunde låna hennes ena islandshäst, jag blev sjukt glad eftersom jag sett att dom är sjukt fina båda två! Så blev det, vi åkte till Michaela utanför Bjuråker, ca 1 h med Annelis transport. När vi väl var där gick vi in i Michaelas stall och möttes av tre hästar, två islandshästar och ett varmblod, och så fick vi reda på att det var just Stelkur vi skulle låna. Om jag ska vara ärlig så blev jag lite smått besviken, mest eftersom Måne är riktigt  fin, fast j ä v l a r vad jag fick äta upp vad jag tänkte! Aja, vi lastade liten söt eksemhäst i transporten med alla hans saker och rullade iväg, hem till mig för att släppa ut hästarna i sommarhagen.

Efter endast några dagar insåg jag hur sjukt underbar denna lilla plutt är, och tänkte varje dag jag såg honom
*fan vad fin, bäst & underbar han är!*

Under hela sommaren hade vi skitkul tillsammans, och jag trivdes verkligen med honom, allra roligast blev det när min russinsyster kom hit en vecka från stockholm, fifan vilka minnen! <3

När vi lastade in honom i transporten, för att låta han åka tillbaka till Michaela, var jag nerstämd, och ville egentligen inte följa med eftersom jag inte riktigt visste hur jag skulle reagera när vi åkte därifrån, men tom transport och bästa Stelke stod kvar i hagen.